gick till sin fågelpräst och bad honom att ge honom ett namn men prästen sa….

"du får vänta tills det blir fullmåne, då ska jag ge dig ett namn"

Och den lilla blå fågeln väntade och väntade, tills den somnade ensam på sin gren. Då drömde den  att den

fick namnet Greger och vaknade plötsligt upp kallsvettig

Han ville verkligen inte heta Greger, så han rättade tills in blå fjäderdräkt och skulle flyga ner från sin gren för att bege sig iväg till den store trollkarlen vid Världens ände, då han kom på att han inte kunde flyga, och

han försökte flyga men störtade rak ner i en lövhög… och där i fannss…

något som glittrade och  han blev helt..

förälskad i det glittrande. .. Det glittrande var…

någonting som också gjorde honom yr och somnade igen och drömde

om hur han hittadr en rosa fisk som…

han blev förälskad i, men de kunde ju aldrig mötas, för

fisken bodde i vattnet och den blå fågeln kunde inte simma…

så nu blev han ännu mer bekymrad, nu måste han både lära sig att flyga och att simma, han tog ett djupt andetag och bestämde sig för att gå till den där trollkarlen, kanske han kunde hjälpa honom. Sagt och gjort, när solen stod som högst på himlen, började han sin färd mot Världens ände, men han glömde sitt

fjäderlag.. , han hade nu inte på sig sina fjädrar, hur skulle det här gå? han fortsatte att vandra tills han kom till…

en öken, sand sand och bara sand så långt han kunde se. Naken som han var, utan sina vackra, blå fjädrar, så höll han på att bli sönderbränd i solen. Och törstig var han, men då såg han hur något

glittrade lite längre fram! Det var

vatten! han var väldigt törstig nu och solen stod högt på himlen, han började gå med bestämda steg mot vattnet men då han kom fram fanns där en stor

elefant han var tvungen att bekämpa för att ta sig till vattnet men…

Elefanten studsade som en studsboll iväg glatt mot vattnet och det blev ett stort plask sen…

Var elfanten svart för det var inget vaten det var olja som skvätte upp som sedan