Sleep paralysis
kan någon berätta sina sleep paralysis storys för att det är jätte spännande. Om ny tyvärr inte vet vad det är kan ni söka på google
Spännande och spännande vet jag inte om det är… snarare rätt så obehagligt enligt de flesta jag känner som har dem inklusive mig själv 😬
Det är knappast spännande att se monster eller tro att man ska dö. Mitt lidande och det jag måste utstå när jag försöker sova är inte underhållande. Vill du bli underhållen kolla på skräckfilm. Sök dig inte efter de som upplever det som tortyr när de går igenom den här skiten.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
#0: Jag skrev en artikel om fenomenet för ett par år sedan. Gör det lite lätt för mig här och länkar till artikeln istället för att skriva om det hela:
……………………………………
Sajtvärd: Andar, Änglar & Demoner / Knackningsterapi
Hemsida: www.astromantra.se/
Brukar vakna och se saker målade eller skrivet på väggen när just "paralysis" delen är inblandad så det är väl okej. En gång var alla möbler invirade i garn.
Det är värre när jag vaknar i ren skräck och sängen är full med ormar eller det kryper nåt under tapeten. Då brukar jag fara upp fort som fan så då är jag ju inte förlamad. Brukar vakna till ganska snart men skräcken kan sitta i.
"I'm too old for this shit."
#4: Hur känns det, asså känns det verkligt eller förstår man att det är en dröm? Hur länge varar det och vad kan man göra för att det inte ska hända?
/ Lilsan :>
#5 Det känns väldigt verkligt, jag är så inne i det och helt övertygad om att det krälar omkring ormar i sängen eller giftiga fiskar eller vad det nu kan vara. Eller att min dåvarande sambo blev överväxt av löv och höll på att kvävas så vaknade direkt och började slita i täcken och allt i panik.
Men jag vet inte om det är "sleep paralysis" per definition eller om det bara jag som vaknar av mardrömmar. Jag är ju i drömmen men jag kan röra mig
När jag vaknar och ser saker på väggarna och inte kan röra mig är det oftast mer eller mindre ganska lugnt. Nån gån har jag blivit arg för "nej har barnen ritat på väggen med överstykningspennor nu" eller att det rör sig som att det skrivs och jag försöker få tag i vad det står. Men då är det ingen rädsla på det sättet.
Vet inte vad man kan göra för att förebygga, har inte forskat i det. Kanske är stressrelaterat som mycet annat. Går lite i perioder, ibland är det lite mer och jag tycker det blivit mer senaste åren.
"I'm too old for this shit."
Vet inte hur länge det varar, jag brukar nog "komma till sans" ganska snart i alla fall och inse att jag drömmer men kroppen vet ju inte direkt att faran är över så det kan ta ett tag att lugna ner sig. Kollar lite på mobilen då men jag brukar kunna somna om ganska snart. Ibland mot min vilja.
"I'm too old for this shit."
Sömnparalys är vidrigt. Paniken och hjälpslösheten man känner är enorm. Även om jag efteråt kan resonera kring att det inte är verkligt så känns det som om allt är hundra procent riktigt när det händer. Det kan vara både ljud och bild-hallucinationer, känsloupplevelser samt psykiska upplevelser.
Jag har många gånger upplevt demoner osv i rummet, men det absolut värsta var den gången jag upplevde tvärt emot. Jag upplevde att jag dog och en ängel hämtade mig till himlen. Det var helt genomvidrigt och den absolut värsta känslan jag nånsin haft både fysiskt och mentalt. Än idag undrar jag om det faktiskt inte var så att jag fick ett krampanfall på riktigt (helt rimligt pga min diagnos).
Hej , inatt drömde jag om en parallell värld som jag har kom till av en slump( under båtfärden)
Jag plötsligt befinner mig på en mörk plats ,ser en gammal kyrka som också är nästan svart, berg och moln - en helt enkelt mörkare värld.Jag möter en större båt med många män i gamla smutsiga kläder på sig.
Och då inser jag att jag är i en annan tid ,en annan värld .
Plötsligt ser jag ljuset som jag börjar springa mot( är inte på båten längre)… jag känner igen staden och vill dit… springer genom smala gator som förvandlas till sjukhus korridorer. Någon kastar stetoskop på mig och nu är jag på väg till operationssalen för att rädda någons liv.
Minns ej när jag hade en så stark upplevelse av en dröm.
#9 Fast det är ju mer en dröm/mardröm och inte sömnparalys.
/Maria
Några gånger har det hänt att jag inte har kunnat röra mig, öppna munnen och upplevt skumma saker. Inga jätteotäcka saker, men jag blev jätterädd första gången och visste inte att det fanns nåt som hette sömnparalys. Jag var i 20-årsåldern och vet inte riktigt om jag sov, var vaken eller mitt emellan. Men vaknade (?) av att nån lade sina händer på mig. Mjukt och inte på något sätt hotfullt men jag blev så rädd att jag försökte skrika och då upptäckte jag att jag var förlamad och varken kunde öppna munnen eller röra mig. Det pågick bara i några sekunder och sen var jag vaken på riktigt.
Har också varit med om att jag precis hållt på och somna när nånting som kändes tungt och metallaktigt föll ner på min bröstkorg. Jag ignorerade det och somnade in nån sekund efter.
Det har hänt att jag haft känslan att nån stått och tittat på mig när jag sovit. Jag har varit för sömnig och omtöcknad vid dessa tillfällen för att bli rädd.
Men när jag sovit och vaknat (?) av ljud i lägenheten (i 25-årsåldern) och sånt var det skrämmande och då berättade jag för första gången för nån. Personen ifråga blev orolig för att jag hade en psykos och följde med mig till min dåvarande läkare, som sade att det är normalt att man hallucinerar när man precis håller på att vakna eller somna.
Senaste gången var i förra lägenheten och det var första gången jag upplevde att det var något hotfullt mot mig. Jag hörde viskande röster som varnade mig och jag vet vad det handlade om men vill inte skriva det här. Några slags onda demoner som varnade mig för att lägga mig i, för annars kan de gärna komma och besöka mig också på nätterna.
Jag försökte desperat krypa närmare min sambo som sov ovetandes bredvid mig, men kunde inte röra mig. Jag försökte prata med sambon och väcka honom och säga att jag drömmer mardrömmar och är rädd och kan inte röra mig. Men jag var som förstenad.
Usch vad jobbigt för er som har det såhär oftare och upplever det ni gör! Jag skulle aldrig våga sova om jag var ni, iallafall inte våga sova själv!
Håller med om att det inte är nånting kul med sömnparalyser, och att be dem som lider av det berätta för att man tycker det är spännande! Det finns massor av bra videor på Youtube för den som vill ha information och spänning, och filmer. Såg en skräckfilm om sömnparalys som en kompis laddat ner från USA, den var så bra och det var då jag blev intresserad och tog reda på mer. Jag minns inte vad filmen hette, och den kom nog aldrig till Sverige, och jag har letat på nätet och försökt hitta den på Youtube, men inte hittat den någonstans. 😕
Om det varit meningen att jag skulle styras, då hade jag kommit med fjärrkontroll! 😋