![[rore]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Sömnparalys
Jag har tidigare googlat på det, men inte lyckats få det begripligt inom mig.
När jag var i 25-årsåldern så hade jag återkommande sådana episoder så till den milda grad att jag faktiskt var jätte rädd för att somna.
Tillståndet i sig kändes som att sugas ner och fast i madrassen. Jag kunde inte röra en fena, knappt kunde jag öppna ögonen. Varje försök till rörelse ökade "förlamningen" som kändes som ett tungt luft motstånd, som tryckte ner mig ännu mer.
De gånger jag lyckades att kisa med ögonen, så såg jag några som suddiga figurer. Degick runt i sovrummet o iakttog mig.
Ofta såg jag rummet från sidled eller hur jag ska förklara. Saker och ting var inte upprätt utan lutade på nått konstigt vis.
Det var verkligen skräckinjagande, för jag var övertygad i dessa stunder att jag var vaken och att det hände på riktigt.
Det enda jag har upplevt är hur allt lutade i rummet ,och inte veta om jag var vaken eller sov. Det är länge sedan, men jag kände länge rädsla över om jag höll på bli galen. Senare i livet har några människor berättat liknande saker för mig men vi har aldrig kunnat förklara det. Istället har vi försökt ägna oss åt rädslan vi får när vi inte hittar rimliga förklaringar.
Tack! Vildrot
Precis så Vildrot.
Jag trodde på allvar att jag höll på att tappa förståndet
.
Har haft exakt samma som dig, dock har jag alltid lyckats motstå vad som folk kallar astralresa , jag motstår själv så att säga. Om det har en betydelse att man astralreser utan att ens vilja göra det vet jag inte.
Har läst de som gjort resor i andra dimensioner kan se konstiga gubbar som du förklarar, nu vet jag ju inte hur dessa figurer ser ut, men såg ett klipp för ett par månader om Sk dimensionsfigurer som någon lyckades fånga med en övervakningskamera, kan länka och se om du ser om det är såna, vore intressant om dessa figurer är äkta och kan komma i vår dimension . Vet ej om videon är äkta dock, har sett en annan mer tydligare. Här är en sådan video
Sömnparalys är väl det som egentligen beror på att musklerna "stänger av" medan man sover för att förhindra att man reflexmässigt gör samma med kroppen som man gör i drömmen. Sen kan man råka vakna "för tidigt" och paralysen sitter kvar, ofta i ett halvdant tillstånd där man vet att man drömmer men vet att man är vaken, samtidigt, vilket soklart kan upplevas väldigt obehagligt, som om drömlivet inkräktar det verkliga livet. Ibland är man i princip vaken men fortfarande i paralysen. En speciell känsla. Som sagt, ofta mycket obehaglig. Det är iaf lite så jag tror och uppfattat det :)
Haha, såg nu att det var rätt länge sen denna var aktuell :p
Jag får sömnparalyser flera gånger i veckan. Det kan komma och gå och är någonting som jag upplevt så länge jag kan minnas.
Som barn gjorde det mig livrädd när jag var som paralyserad i sängen och såg skepnader i rummet. Rädslan har hängt i genom åren och paralyserna har på något vis eskalerat, från att enbart se figurer hände det att dessa tog tag i mig, skakade mig, gav ifrån sig ljud och liknande.
Dock läste jag en artikel om sömnparalys för ungefär ett år sedan och fick insikt om att det inte var galenskapen som höll på att ta över 😉
Jag lärde mig också att det är en bra brygga att använda för att börja klardrömma, så nuförtiden omfamnar jag istället händelserna. Efter ungefär en sekunds förskräckelse så inser jag "ahaaaa…" och kan i drömvärlden istället resa mig ur sängen, traska ut och ta en flygtur, eller vad sjutton som helst som jag råkar känna för 🙂
Starta ny diskussion