Jag drömde en dröm i natt som kändes så levande och viktig på något sätt. Jag kommer alltid ihåg drömmar när jag vaknar, men för det mesta känns de inte viktiga. Ganska sällan känner jag att mitt undermedvetna verkligen vill säga mig något i drömmen. En viktig bakgrund här är att jag ser mig som kristen, men jag är medlem i svenska kyrkan och har inte varit där på riktigt länge nu pga pandemin.

I drömmen var jag i min hemort, ett litet samhälle som jag bodde i när jag var barn, och var på ett möte i Pingstkyrkan som handlade om att tillsammans läsa och prata om en bibeltext. Ett par utbildade personer från Uppsala (jag bor där sedan många år) hade skrivit en tolkning. Men den gillades inte av min pappa och hans bror som hade framstående positioner i församlingen (båda är pingstvänner i verkligheten, men inte "äldste" och de är medlemmar i olika församlingar). De bestämde att i fortsättningen skulle min farbror skriva om såna där tolkningar så de blev rätt.

Jag flirtade väldigt mycket med en man i församlingen (något jag aldrig skulle göra i verkligheten) och tappade bort min vän som jag hade gått dit med.

Skulle gå på toaletten och så fort jag kom ut i korridoren bakom det stora rummet vi satt i, var det blött på golvet och som en fuktig, väldigt sliten källarmiljö. Golvet var röda stenplattor. Nakna glödlampor i taket. Väggarna gröna men väldigt avskavd färg. Massor av folk som gick där åt olika håll. Lång kö till toaletten. Jag trodde jag visste om en annan toalett som låg avsides och gick dit, men det var bara en golvbrunn i det rummet. I rummet fanns en massa kranar och rör, allt var blå-grönt, det droppade och ekade. Jag gick ut igen och tänkte på att jag var den enda som var barfota, alla andra hade skor på sig. Några tjejer stirrade på mina nakna, blöta fötter och fnissade.

Sen skulle jag åka bil med en präst från en annan frikyrka och hälsa på en barndomsväns pappa. Vi var fyra personer i bilen. På håll såg jag en skogsbrand eller snarare en brand på en äng. Elden var så levande, alldeles gul-orange, genomskinlig, rörde sig så fascinerande. Den var riktigt stor och hög. Jag sa, oj det brinner, ska vi göra något? Men de andra sa lugnt att läget var under kontroll, jag behövde inte oroa mig. Det gjorde mig lugn och jag kände mig så trygg och förväntansfull.

Ja, det var slutet, jag vaknade efter detta. Vet inte om någon är intresserad av drömtydning, men denna drömmen kändes så speciell. Kanske fr att den var så färgrik. Allt var väldigt färgstarkt i drömmen.

Om någon har lust att tänka något om detta är jag tacksam faktiskt… det var en positiv känsla i hela drömmen.