Drömmer om samma man varje natt och det är mannen jag älskar över allt annat. Jämt är han med i mna drömmar och nästan jämt har han en mästrande roll som gör mig helt galen av frustration för jag känner att jag inte når honom med mina ord. Han har liksom stängt av. Att prata med honom är som om han var gjord av teflon det bara rinner av honom.

Och i natt var det ingen skillnad. Någonstans var vi, han och jag, hans dotter och min dotter och en kusin till mig. Mannen och hans dotter höll på att göra sig i ordning för de skulle iväg på något. Jag irrar mest omkring i huset och känner mig ivägen men vill ha plats.

Hans dotter hade duschat och låg på en handduk på golvet för att torka? Hon är 9 år i verkligheten och var lika gammal i drömmen. Runt henne var det så mycket vatten som liksom läckt ut att jag tänkte att så mycket vatten på golvet är inte  bra, det skadar golvet. Men tänkte att jag bryr mig inte det får han upptäcka själv.

Hittar honom i köket där han håller på att laga mat och jag ser att han har dukat matbordet men jag och min dotter är inte medräknade. Däremot sitter min kusin vid bordet och äter det han lagat. Jag frågar om inte vi också kan få men då svarar han bara nej! Men vi är jättehungriga säger jag - det bryr jag mig inte om får jag  till svar.

Jag känner hur ledsen jag blir och hur det svider i halsen av den där gråtklumpen som blir. Jag ger mig ner i källaren för att hämta något som tillhör mig  och i trappan ner finns det massor med flyttkartonger som jag måste manövrera för att inte ramla.

Väl nere i källaren dyker det upp en arbetar av något slag. Verkar som om han gjort något arbete i huset men jag har inte sett honom tidigare. Han kommer med skamliga förslag till mig och jag blir förbannad och ber honom dra dit peppar växer. Tänker att hur kan man göra så, komma med skamliga förslag till en människa man aldrig sett tidigare men förstår någonstans inom mig att det är han där uppe som sagt åt honom att gå ner till henne och se om inte du kan….

När jag kommer upp sitter alla och äter utom min dotter som sitter på en hög pall och tittar på. Den här pallen är så passa hög att hon blir störst i sällskapet. Jag frågar igen om inte vi kan få äta med? Men får återigen svaret nej.

Jag tar min dotter i handen (hon är 15 både i dröm och verklighet) och säger att vi sticker för vi måste få i oss någon mat. Kan vi inte äta pizza frågar hon. Min kusin tvingas ju också följa med fastän hon satt där och åt i godan ro. Jag vill helst inte äta sån mat men vet ändå inom mig att vi måste få  tag i något snabbt för så hungrig är jag.

Mannens dotter ser väldigt obekväm ut i hela den här situationen och säger till slut att jag tycker det är orättvist att inte de också får äta. Men då är vi redan på väg ut genom dörren.

Men om vi fick någon mat vet jag inte för sedan landar vi i drömmen någon helt annat stans.

Frustrerande att försöka prata med någon som tvärvägrar lyssna. I någon dröm har jag till och med gått fram och bitit honom i handen för att få honom att lyssna på mig. För att få honom att vakna upp, släppa sin gard.

Vad betyder allt det här?