Hej!

Jag drömde inatt en väldigt konstig dröm. Börjar med lite bakgrundsinfo. Jag kommer från ett industisamhälle där det är högrisk om det börjar brinna för det är såpass stor explosionsrisk, och exploderar det är hela kommunen borta typ.

I alla fall.

jag var med min bror på stranden och höll simskola som vanligt om somrarna när jag känner att något är fel. Vänder mig om och ser på berget där industrierna har sina silon osv en eldsvåda med en pelare av eld och rök rakt upp i luften så långt man kunde se. Elden var normalhög utom denna statiska pelare eller eldstråle, kalla det vad ni vill. i förgrunden av eldsvådan ser jag en eller två vindkraftverk och tre skorstenar som hör till gamla kolkraftverk tror jag och dom dras igång vid riktigt kalla vintrar när det råder elbrist.

Jag känner att det är dags att ta sig därifrån för jag vet att exploderar en silo så slår den ut allt inom en mils radie.

Jag får min pappa min bror och min pappas tjej att sätta oss i bilen och vi åker till centrum för att köpa lite mat att ta med oss medan jag lägger fram planen att pappa och hans tjej åker och hämtar det absolut nödvändigaste i hans hus, så som hans katt och sedan hämtar våra katter hos brorsan och morsan (spännande att hon inte alls var medräknad eller så i "familjen" och planen, vad kan det betyda) och samtidigt fixar jag och min bror mat att ha på vägen till Borås som då skulle ligga utanför riskzonen och vi skulle alla temporärt kunna bo i min lägenhet. Pappa och hans tjej åker och jag och min bror stannar för att fixa mat då. Vi pratar med några när vi köper hamburgare i en korvbar och dom hade inte ens sett branden och blev helt hysteriska. Jag känner hela tiden "bort här ifrån, fokus, bort härifrån"

Brandbilar började åka mot elden men dom kunde tydligen inte släcka den så dom omringade den bara och höll kvar den på samma ställe…

Sen kommer pappa och hans tjej tillbaka och har allt vi behöver men vi är självklart ledsna över allt som kanske kommer försvinna.

Jag säger att vi ska åka en annan väg till Borås för genom göteborg är inte så smart då det kommer vara fullt med bilar där som flyr och vi kommer bli fast, farsan kan småvägar och vi börjar åka.

här har jag bara fragment av att gå någonstans med någon och det är varmt. jättevarmt av elden.

Smack säger det och jag är nere i skåne hos en kille jag träffat några gånger. Han ska döpa sin dotter. Jag hade blivit ditbjuden men jag vet inte riktigt varför. jag hade köpt ett halsband med en skyddsamulett i någon metall och något mer smycke. Så står vi i någon slags kö jag och massa mer för att hälsa på honom och lämna gåvan. Tanten framför mig lämnar hönökaka och någon annan lämnade kakor. för varje person som kommer så kramar han dom och pussar dom massa gånger på munnen. men han missar en av dom och pussar i luften massa gånger, jag och tanten och farbrorn bakom mig börjar fnissa. När det är min tur har han dock försvnnit och jag kan inte lämna min gåva. Så jag går helt enkelt in, blir rätt uttittad för ingen vet vem jag är. Mamman till dottern ligger i en soffa.. hon gillar inte mig känner jag. massa kvinnor diskuterar vem som blir gdmor för dom har alla på inbjdan fått skrivet att just dom skulle vara gudmor. Mamman tröttnar och säger rakt ut att "jag ska vara min dotters gudmor" Alla blir tysta. Jag var tydligen den enda som inte fått den kommentaren på min inbjudan. Jag börjar leta efter killen lite förisktigt och går upp för en trappa.

Där vaknade jag av att en skåning hade ringt fel och ringde mig istället för nån Niklas.

Finns det någon som vill ge sig på och tyda?

//grodprinsessa