Det kan vara svårt att tolka en dröm när man inte vet något om drömmaren…

Vad tycker du om konst i verkligheten?

parsley!

Det är bara mina tankar och känslor som talar nu,, så ta det för vad det är och passar nått in,, ja då är det ju gott nog.

Käns som om det finns nått i det förflutna som vill hålla sig kvar

att ett litet barn sedan uppfunnit daggstänk,, som inte förstör tavlan,,

Något som barnet inom dig vill hålla kvar?

Minnen förstörs sällan - men de kan få en annan plats och innebörd inom oss.

Den gamla kvinnan i lägenheten där hon bott i hela sitt liv,, skulle kunna vara du i din kropp och de företällningar som präglat ditt liv och leverne.

Kanske dags att släppa taget om någonting som käns främmande och skrämmande,,,,

Kvinnan i din egen ålder som vill få till stånd förändringen och utflytten av tanten..

Hon tycks vara beslutsam och bestämd,, och garanterar att "tanten" klara sig med det det ekonomiska biståndet och flytten.

Medan din känsla är att "tanten" kommer att dö.

Har du större förändringar på gång i livet,, invändiga eller utvändiga?

Det är spännande att se att här är den äldre kvinnan som i kvinnors drömmar brukar vara klokheten.  Här undrar jag om hon är en något förlegad del som byts ut mot kompromisslöshet.

Det vore roligt om du svarade på oss som gett dig tankar!

Vildrot

Tack för era tolkningar och funderingar kring min motsägelsefulla dröm.

Min inställning till konst är lite splittrad. Dels tror jag det är positivt för de allra flesta att hålla på med någon form av konstnärlig verksamhet. Människor mår bra av att måla, skriva, handarbeta, slöjda eller sjunga i kör t ex. Samtidigt så är konst provocerande. En del av det som visas offentlig och hyllas av kritiker är smaklöst och svårt att förstå. Många som håller på med någon form av kreativt proffesionellt upplever jag som ganska hänsynslösa.

På ett personligt plan så kan jag känna en konflikt mellan att göra något kreativt och att göra något nyttigt och normalt, t ex polera diskbänken eller sitta och slöa med familjen framför TV:n. Skriver man så kan man dessutom mer eller mindre avsiktligt lämna ut delar av sig själv och sina närmaste. En skrivkurs eller hobbymaterial kostar kanske pengar som kunde använts till något annat eller sparats av ren snålhet.

1600-tals tavlorna känns som uttryck för förlegade värderingar. Mannen och kvinnan är gifta men avbildade på varsitt porträtt. Positivt är att de är jämnbördiga och respekterar varandra. Tavlorna är lika stora och de ser lika mäktiga ut. Jag har en känsla av att de spökar och att deras äktenskap av någon anledning var olyckligt och att tavlorna därför måste visas på exakt den här platsen. Någon av dem eller båda kan ha dött där och det kan ha funnits älskare eller älskarinnor inblandade. 1600-talet för även tankarna till krig och stormaktstid.

I sin lek uppfinner barnet (det inre barnet) konstgjord dagg som stänks på de ålderdomliga tavlorna. Daggen även om den är konstgjord upplever jag som vacker och positiv. Barnet skapar något som gör verkligheten vackrare.

Den yngre kvinnan uppfyller de normer som samhället har. Hon är framgångsrik i sitt yrke, men också ganska hänsynslös eftersom hon kräver att konstutställningen ska vara på ett visst sätt och detta sker på bekostnad av andra.

Den äldre kvinnan står för lite äldre värderingar. Hon är tant i en positiv bemärkelse. Stadig och rejäl och inte offer för moderna trender. Tanten bor som hon alltid bott och struntar i konsumtionshets och ständiga renoveringar. När hon tvingas flytta och lämna sin trygghet så blir hon rädd. Den yngre kvinnan sparkar ut henne och hävdar att det inte är farligt eftersom tanten får ett nytt hem och lämnas ekonomiskt skadeslös. Tanten håller inte med om det.

#5 Wow! Så mycket funderingar och tolkningar du fick ut av din dröm!

OK!  Vi berikar varandra! Kul!!

Vildrot